Efter den här lektionen kan du följa effekten från lasterna bakåt till generatorn, förklara varför G1 alltid levererar exakt det lasterna drar plus förlusterna, och se när en transformator blir överlastad.
I tvillingen finns fyra slags laster: huset H1 (kW per fas), de övriga kunderna på N1 (420 kW), industrin på L10B (3,23 MW) och regionen på 130 kV (200 MW). Generatorn G1 levererar 206,1 MW.
Elnätet kan inte lagra energi. Varje watt som någon förbrukar i varje ögonblick måste produceras i samma ögonblick. Det är därför G1:s effekt alltid är summan av alla laster plus alla förluster på vägen.
Effekten flödar från generatorn till lasterna – men det är lasterna som bestämmer hur mycket. Slår du på en vattenkokare drar den ström, spänningen sjunker en aning överallt på vägen, och generatorn ser en tyngre last. Varje transformator och kabel på vägen måste klara summan av allt bakom sig.
Övriga kunder på N1 drar 900 kW. Mät T4:s belastning och titta på lindningstemperaturen. Sänk sedan de övriga kundernas last i panelen Belastning tills T4 ligger under 100 %. (I verkligheten gör nätägaren det genom att flytta kunder till en annan nätstation eller byta transformator.)
Summa 3,3 kW plus lamporna (60 W per fas). Lasterna är resistiva (värme, glödlampor): ström = effekt / 230 V vid märkspänning.
Växelriktaren: ingen sol.
Med 900 kW övrig last är T4 lastad till 124 % av 800 kVA. Lindningstemperaturen stiger mot 136 °C – över 105 °C åldras isoleringen snabbt; tumregeln är att livslängden halveras för varje 6 °C över gränsen. Tvillingen komprimerar tiden 360 gånger: det som tar timmar i verkligheten tar minuter här.
Under 730 kW övrig last är T4 nere på 100 %. Belastningsprocenten räknas på skenbar effekt (kVA), inte bara aktiv effekt – lasternas reaktiva effekt belastar också.
Transformatorer och kablar dimensioneras efter skenbar effekt, eftersom det är strömmen som värmer – och strömmen bestäms av S, inte av P.
Nu hela resan i enlinjeschemat. Mät G1:s effekt, regionens last och förlusten i stamnätet. Ändra sedan regionens last och se hur G1 följer.
Summa 3,3 kW plus lamporna (60 W per fas). Lasterna är resistiva (värme, glödlampor): ström = effekt / 230 V vid märkspänning.
Växelriktaren: ingen sol.
G1 206,07 MW = regionen 200,00 MW + ställverket +S1 3,66 MW (industrin 3,23 MW, N1 429 kW och T3) + förlusten i stamnätet 0,88 MW + övriga förluster i transformatorer och ledningar 1,53 MW.
Förlusterna är under en procent tack vare den höga spänningen. Du kommer att se varför i lektionen om hög spänning – och i dag har du sett att varje kW som slås på i ett hus i princip ökar G1:s effekt med lite mer än en kW.
T4 är märkt 800 kVA. Den skenbara lasten är 990 kVA. Belastning i procent?
G1 levererar 206,07 MW och regionen drar 200 MW. Hur mycket går till allt annat inklusive förluster (MW)?
Vad bestämmer hur mycket effekt G1 levererar?
Varför dimensioneras transformatorer i kVA och inte i kW?
Mastery-kriterium: du kan följa effekten genom kedjan och bedöma belastning. Svara utan att gå tillbaka.
Fyra frågor om laster och effektbalans.
En last på 600 kW med cos φ 0,8. Hur stor är den skenbara effekten (kVA)?
Hur mycket MW förlorades i stamnätet L400 i tvillingen vid normal drift?
En kund slår på 3 kW. Vad händer med G1:s effekt?
T4 går på 124 % en kall kväll. Vad är den långsiktiga risken?
Med ett kostnadsfritt konto sparas dina anteckningar, bokmärken och hela din progression — så att du kan fortsätta exakt där du slutade, på vilken enhet som helst.
Skapa konto